Innan vi drar igång med att läsa dagens inlägg vill jag säga att det är väldigt svårt att säga vad just DU ska äta. Tanken med detta inlägget är att Ni ska få lite mer kunskap kring hur det har sett ut så att ni kan bilda er en egen uppfattning kring vilken mat som DU förmodligen mår bäst av att äta.
Vad är Du egentligen gjord för att äta?
Detta är en mycket svår fråga, där många experter tror sig veta. Vad är naturligt?
Finns det någon som kan ge ett fullständigt svar på det? Jag vet inte.
Idag är maten överlag väldigt dålig. Det finns många kostrådgivare som säger att den mat vi köper i dagens matbutiker, enbart är kopior av riktigt mat. Hade vi fångat vår egen fisk, jagat, odlat egna grönsaker hade vi fått i oss den näring kroppen faktiskt behöver, men så ser det inte riktigt ut.
Många livsmedel ska produceras så billigt som möjligt, där bl.a. snabb uppodling/konstgödsel/besprutning/skördas omoget. Allt detta påverkar kvaliteten. Detta gör att tex vissa av våra tomater under vinterhalvåret innehåller endast 4 näringsämnen istället för runt 50, som en bra tomat ska innehålla.
Studier har visar även att;
- Idag behöver vi äta 9 st äpplen, för att komma upp i samma näringsinnehåll som 1 st innehöll för 10-15 år sedan.
- Man har hittat apelsiner där det inte funnits något C-vitamin.
- Ska man få i sig samma näringsmängd som en portionsgröt innehöll får 20-25 år sedan, behöver man äta 5 ggr så mycket idag.
Listan på mat med dåligt näringsinnehåll kan göras lång.
Finns det någon som kan ge ett fullständigt svar på det? Jag vet inte.
Idag är maten överlag väldigt dålig. Det finns många kostrådgivare som säger att den mat vi köper i dagens matbutiker, enbart är kopior av riktigt mat. Hade vi fångat vår egen fisk, jagat, odlat egna grönsaker hade vi fått i oss den näring kroppen faktiskt behöver, men så ser det inte riktigt ut.
Många livsmedel ska produceras så billigt som möjligt, där bl.a. snabb uppodling/konstgödsel/besprutning/skördas omoget. Allt detta påverkar kvaliteten. Detta gör att tex vissa av våra tomater under vinterhalvåret innehåller endast 4 näringsämnen istället för runt 50, som en bra tomat ska innehålla.
Studier har visar även att;
- Idag behöver vi äta 9 st äpplen, för att komma upp i samma näringsinnehåll som 1 st innehöll för 10-15 år sedan.
- Man har hittat apelsiner där det inte funnits något C-vitamin.
- Ska man få i sig samma näringsmängd som en portionsgröt innehöll får 20-25 år sedan, behöver man äta 5 ggr så mycket idag.
Listan på mat med dåligt näringsinnehåll kan göras lång.
Vi kör lite historia.
Som biologisk varelse är människan bortemot fyra miljoner år gammal, och man tror att våra gener förblivit oförändrade under de senaste 500 000 åren. Vi människor har alltså, i likhet med andra djur, helt bestämda förutsättningar för vad vi kan och bör äta, och hur vi ska använda vår kropp. Ett lejon äter inte gräs när det inte får tag på något byte. Djuren vet automatiskt (eller på nåt sätt) vad de kan och inte kan äta. Detsamma borde gälla oss människor.
Under människans utvecklingshistoria har det periodvis varit besvärligt att få tag på mat. Tillgången har varit begränsad, vilket den verkligen inte är idag!!! Förr tvingades man vara fysiskt aktiv för att få tag på tillräckligt mycket mat, genom tex. att jaga. På den tiden kunde de människor med kraft att effektivt tillgodogöra sig maten som dom åt (dvs. ha en tendens till övervikt) en klar fördel. De kunde nämligen upprätthålla en normal vikt, också när det var små portioner och glest mellan målen. Man kan säga att vår arts evolution är baserad på denna överlevnadsprincip.
Hur kan då en sådan fördel ha förändrats till något hälsomässigt negativt, som övervikt, diabetes och andra livsstilsjukdomar?
Våra gener har utvecklats under miljontals år, parallellt med maten vi har ätit. Evolutionen har format vårt förhållande till mat och behovet av vissa näringsämnen. Vi är inte bara det vi själva äter, vi är faktiskt också det som våra förfäder åt. Våra gener, som styr alla våra kroppsfunktioner, befinner sig fortfarande i stenåldern. Hjärna, muskler, immunförsvar, ja, hela vårt system är anpassat efter ett visst kosthåll. Tillför vi kroppen de näringsämnen den behöver, gör kroppen ett bra jobb och håller oss friska. Får vi däremot i oss okända näringsämnen, eller näring med helt fel sammansättning, blir vi sjuka eller åldras i förtid.
Vi måste respektera naturen om vi ska hålla oss friska. Men då måste vi veta mer om vilken slags mat vi tål.
Det va inte förrän för ungefär 10 000 år sedan som ett gigantiskt experiment i människans näring började. Sökandet efter mer stabila matkällor ledde till att människan började odla spannmål och baljväxter. Allt eftersom jordbruket ökade i omfång, så blev det mer och mer stabila samhällen, där kunskap och kultur utvecklades. Samtidigt blev spannmålsprodukter och mjölk från husdjuren allt vanligare. Det var en övergång från samlare och jakt, till ett samhälle baserad på jordbruket. Handeln ledde till att spridningen mellan olika kulturer av bland annat spannmål ökade snabbt.
Spannmål består huvudsakligen av kolhydrater. I motsats till grönsaker och frukt är spannmål en mycket koncentrerad, energirik kolhydratkälla. Ökningen av spannmålsprodukter ledde på ganska kort tid till en (kan man säga dramatiskJ), ökning av människans intag av kolhydrater på bekostnad av de övriga energikällorna, som protein och fett. Även husdjuren fick ta del av spannmål. Det ledde till att fettinnehållet i kött från kyckling och nötkreatur ökade. Detta, och dessutom tillgång till mjölk, ökade andelen mättat fett i kosten. I och med att man inte behövde gå på jakt lika ofta eller röra sig från ställe till ställe, i jakt efter frukt, grönsaker och rötter, blev människan allt mer fysiskt inaktiv.
Spannmål består huvudsakligen av kolhydrater. I motsats till grönsaker och frukt är spannmål en mycket koncentrerad, energirik kolhydratkälla. Ökningen av spannmålsprodukter ledde på ganska kort tid till en (kan man säga dramatiskJ), ökning av människans intag av kolhydrater på bekostnad av de övriga energikällorna, som protein och fett. Även husdjuren fick ta del av spannmål. Det ledde till att fettinnehållet i kött från kyckling och nötkreatur ökade. Detta, och dessutom tillgång till mjölk, ökade andelen mättat fett i kosten. I och med att man inte behövde gå på jakt lika ofta eller röra sig från ställe till ställe, i jakt efter frukt, grönsaker och rötter, blev människan allt mer fysiskt inaktiv.
Rent kostmässigt skedde det inte så mycket från det att människan började att odla jorden fram till 1700-talet. Industrin och maskinernas intåg förde dock med sig en del viktiga förändringar. För det första blev vi ännu mer fysiskt inaktiva, i och med att flera arbetsuppgifter togs över av maskinerna. Dessutom utvann man för första gången socker industriellt i början av 1800-talet. Där konsumtionen av detta energirika tillsatsämne började stiga mot slutet av 1800-talet. Potatisen, också den en energirik kolhydratkälla, importerades från Amerika för cirka 400 år sedan och blev vanlig som människoföda på 1800-talet. I början på 1900-talet började man raffinera spannmålsprodukter, särskilt vete. Samtidigt tog man bort det viktigaste i kornet, nämligen fibrer och protein i skalet.
Kosthållet varier i olika länder så klart, pga av tex temperaturskillnader m.m.
Du har säkert hört sägas att den traditionella nordiska husmanskosten är hälsosam. Tyvärr är inte så fallet.
Men vad ska man tro om allt som man hört under alla dessa år, tex att man ska äta mer bröd och potatis, dricka mera mjölk? Vi går tillbaka ca 50 år. Vilka råvaror var lättillgängliga i norden då? Vi hittar där bland annat, nötkött, fläskkött, höns och ägg, vilt, fisk, mjölk och feta mejeriprodukter, bröd och andra spannmålsprodukter, potatis, morötter, päron, bär m.m. Detta är ju något som myndigheterna har baserat sina näringsrekommendationer till befolkningen på, pga tillgängligheten. Nordiskt kosthåll har av tradition varit ganska så ensidig, detta av ren nödvändighet.
Lyckligtvis är det inte så situationen ser ut nu för tillfället. Nu kan vi ju välja mat från alla världens hörn.
Kosthållet varier i olika länder så klart, pga av tex temperaturskillnader m.m.
Du har säkert hört sägas att den traditionella nordiska husmanskosten är hälsosam. Tyvärr är inte så fallet.
Men vad ska man tro om allt som man hört under alla dessa år, tex att man ska äta mer bröd och potatis, dricka mera mjölk? Vi går tillbaka ca 50 år. Vilka råvaror var lättillgängliga i norden då? Vi hittar där bland annat, nötkött, fläskkött, höns och ägg, vilt, fisk, mjölk och feta mejeriprodukter, bröd och andra spannmålsprodukter, potatis, morötter, päron, bär m.m. Detta är ju något som myndigheterna har baserat sina näringsrekommendationer till befolkningen på, pga tillgängligheten. Nordiskt kosthåll har av tradition varit ganska så ensidig, detta av ren nödvändighet.
Lyckligtvis är det inte så situationen ser ut nu för tillfället. Nu kan vi ju välja mat från alla världens hörn.
Det är här som ett av dagens, enligt mig största, kan vi kalla det problem, är att maten är så lättillgänglig.
Råvarorna har generellt sett fått lägre näringsvärde, och bearbetningen minskar kvaliteten ytterligare. Det vi idag kallar ekologiskt odlade frukter och grönsaker har mycket högre näringsvärde, eller rättare sagt, det näringsvärde som det naturligt sätt ska innehålla. Före industrialiseringen var allt jordbruk ekologiskt. Fel mat ,”skräpmat”, är lättillgängligt och enkelt att använda. De här två begreppen – enkelt och tillgängligt – styr våra liv. Vi har blivit offer för vår egen utveckling kan man säga. Ju mer tid vi tillbringar på jobbet, eller på Internet, eller framför Tv:n, desto mindre tid har vi till förfogande för något så viktigt som matlagning och motion, eller att vårda vårt förhållande till andra människor.
Hur länge orkar våra kroppar med denna livsstilsförändring som har skett? Har vi kommit till en evolutionsslutpunkt? ”Survival of the fattest”.
Enjoy
Mycket bra skrivet, 5 av 5 gäddor
SvaraRaderaMan får tacka :)
SvaraRadera