lördag 2 februari 2013

Det "farliga" kolesterolet

Kolesterol
Då var det dags för att försöka reda ut det omtalade kolestorlet. Där en högre dos av det ”onda” kolesterolet inte är bra att ha för mycket av i blodet.
Kolesterol räknas till de fettartade ämnerna, lipiderna, eftersom det är olösligt i vatten, men löstligt i fett.

Alla celler behöver kolesterol. Det tillverkas huvudsakligen i levern som levererar kolesterolet till alla kroppens celler via blodet som också tillför kolesterol från maten. Hela 90 % av kroppens kolesterol ingår som ett viktigt byggnadsmaterial i cellernas membraner.
Kolesterolet behövs dessutom vid tillverkning av steroidhormoner i binjurarna, kvinnligt könshormon i äggstockar och fettväv, manligt testosteron i testiklarna samt tillverkning av det ämne som av solljus omvandlas till vitamin D. Också viktigt för matsmältningen.
Ungefär en fjärdedel av leverns kolesterol tillförs från maten. Resten tillverkar levern själv med socker som råvara. Den produktionen stängs av om maten tillför tillräckligt mycket kolesterol och därför stiger inte blodkolesterolet när vi äter kolesterolrik mat. Insulin stimulerar inte bara fettcellernas sug efter fett, det stimulerar också leverns produktion av kolesterol. Hormonet glukagon har motsatt effekt. Det hämmar leverns kolesterol produktion, så att cellerna måste ta upp det kolesterol som kommer från maten. Mat utan snabba kolhydrater ger därför normala kolesterolvärden. Tyckte du att jag va ljup nu? Inte?, Bra! För då sjunker vi ytterligare lite ljupare.
Efter en kolhydrarik måltid stiger blodets sockerhalt och insulinet ser till att det tas upp av cellerna och att det fyller glykogenlagren i levern och muskler. Men levern är ingen plats för långtidslagring av socker. Den gör om sockret till fett som levereras till blodet mellan måltiderna. Fettet paketeras tillsammans med kolesterol och protein i så kallade VLDL-paket, som får en etikett i form av ett speciellt protein som kallas apoprotein. Apoproteinet levereras av HDL som tillverkas i levern i en särsklid process. Där förbrukas HDL, medan VLDL krymper till en LDL-partikel som har en uppsättning av fosfolipider, kolesterol och kolesterolestrar.
Tack vare sitt speciella apoprotein kan LDL-partikeln fästa vid någon av alla de LDL-receptorer som i stor mängd omger varje cell i kroppen. LDL slukas av cellen och demoteras till sina beståndsdelar. Cellen får då fosfolipider och kolesterol till sina membraner eller kolesterol för tillverkning av steroridhormoner eller gallsyror.
Eftersom HDL förbrukas vid  bildningen av LDL är halten av HDL låg i blodet när halten LDL är hög.

Kollar vi istället på en kolhydratfattig kost, så ger den normalt låg koncentration av triglycerider och av det ”onda” LDL- kolesterolet mellan måltiderna. Då är alltså HDL-koncentrationen normalt hög, tillräckligt hög för att HDL skall kunna utföra en av sina viktiga uppgifter, nämligen att cirkulera i blod och vävnadsvätska för att plocka upp kolesterol för att återföra det till levern. Det är därför HDL har fått benämningen ”det goda kolesterolet”. Det utför ju allstå en livsnödvändig uppgift.
Vid insulinresistens blir sockerkoncentrationen i blodet onormalt hög mellan måltiderna. Det bildas då ett överskott av LDL som fettväven kan absorbera med hjälp av det höga blodinsulinet.
Högt blodsocker och högt blodinsulin ger allstå högt blodkolesterol, högt triglyceridvärde, lågt HDL och inlagring av fett i fettväven.

Hoppas att du hängde med hyfsat.


Enjoy


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar