Nyår!

Nyårsafton idag, kommer att bli trevligt. Har några vänner som kommer till mig och Emelie ikväll. Men det är inte vad detta inlägget ska handla om.

Jag har ganska nyligen varit ute och joggat en runda på 2,5km. Ni hörde rätt, efter ca 2 månaders uppehåll pga min "hälsporre", var dags för att utsätta min fot för lite mer belastning. Det blev en väldigt lugn runda i 6 min/tempo, just för att verkligen känna efter under passet. Men också för att börja lugnt och se hur foten känns ikväll och imorgon. Just nu känns det bra, vilket jag håller alla mina två tummar för att det ska kännas imorgon också.

Sammanfattningsvis kan man säga att jag är ÖVERLYCKLIG just nu, det kommer att bli en mycket bra nyårsafton.

Nyårslöfte då, hur är det med det. Just nu kommer jag inte på något. Jag har mina mål för nästa år, det får räcka för mig.

Till alla er som har nyårslöften, vill jag bara önska er lycka till med det, vad det nu än kan vara. Det kommer ni att fixa fint.

Har kommit på några egna tänkbara ord:

-"Du är resultatet av det du gör varje dag, så vad gör du varje dag som hindrar dig från din dröm"?.

Med det sagt vill jag önska er alla ett Gott Nytt(tränings) år.

Fortsätt att läsa min blogg även nästa år.

PS. Imorgon är det en stor risk för det första inlägget i ämnet kost. Troligtvis riktar vi ljuset på EN av de omtalade makronutrienterna, Proteinet.

Enjoy

Balansträning

Med  U2 stjärnlåt, ”Beautiful Day” i högtalarna sitter jag här nu igen och skriver ett inlägg. Idag ska det handla om balans.
Har fått önskemål att skriva om övningar, hur man ska träna och framförallt hur jag tränar. Det kommer, jag lovar. Min tanke med bloggen är att bygga upp en sorts grund hos er läsare så att ni förstår varför JAG tränar som jag gör. Efter det kommer mer tips och övningar m.m. Den som väntar på något gott väntar.....

Balansträning va det. För det första ska all balansträning utföras barfota eller i five fingers. Detta för att vi under foten har otroligt många känsliga receptorer som känner av underlaget och dess förändringar. Du kanske är kittlig under fötterna?
Detta är också en anledning till varför man inte ska ha ett par tunga, dyra och fina skor på sig. Ska man då bara vara barfota när man tränar balans? Det är enligt mig inte ens en fråga. Klart att man ska vara barfota när du bedriver all din träning. Nu kan du ju ha strumpor på dig eller minimala skor, men dom där klossarna som du släpar runt på kan du ju skrota...haha ;)
Jag ska skriva mer om detta i ett annat inlägg(vilket jag brukar säga, jädrans tjat).

Vad innebär balans? Vi använder oss av ett finare uttryck här också.
–”Det är förmågan att bibehålla kroppens tyngdpunkt inom dess stödjande struktur”. KAABOOOM.
Om vi säger så här. Vi är i ständig kamp med att hålla balansen, alltså vi ramlar jämt. Att hålla balansen va något som vi lärde oss när vi va små, likaså att cykla. Så fort vi rör på oss kan man säga att vi tränar balansen. Men på rak arm, hur många av er tränar balansen medvetet på gymmet, hemma eller vad ni nu bedriver eran träning? För vill man få bättre balans så måste man som alla andra färdigheter vi har i kroppen,( tex, styrka, snabbhet och uthållighet) träna och framförallt utmana. Progression(utmana), hitta ett svårare sätt att göra en övning. Gör du inte det så utvecklas du inte heller. Det säger ju sig själv och det vet ni ju om, men det är lätt att glömma när det gäller tex. balans. Många är som besatta att få maximal muskelutveckling, så det enda dom tränar är motståndsträning på gymmet och lyfter bara mer och mer. Eller springer på löparbandet för att få bättre kondition. Dessa två kvaliteter är endast några som vi kan träna upp. För att få maximal utveckling bör man träna på alla sina kvaliteter.

OCH DÄR SVÄVADE JAG IVÄG IGEN. Tillbaka till ämnet.
Nu ska vi göra en liten djupdykning i ämnet.
Vi har ett nervsystem som kan delas in i två kategorier, Centrala nervsystemet(CNS) och det Perifera nervsystemet(PNS). CNS består av hjärnan och ryggmärgen och PNS är allt utanför det. I PNS har vi sensoriska receptorer och motoriska receptorer. Exempel på sensoriska receptorer är smärtreceptorerna(Noci) som då registrerar smärta och mekanoreceptorer som registrerar beröring, tryck och spänning(tänk dom receptorerna under foten som vi pratade om tidigare). När tex. smärtreceptorerna aktiveras, så går det en signal in till CNS som tolkar informationen och fattar ett beslut, för att sedan skicka ut en motorisk signal(åtgärdssignal) som i detta fallet kan vara att ta bort handen från plattan(just i detta fallet går inte signalen till hjärnan utan bara till ryggmärgen och sen tillbaka, hade den inte gjort det hade vi haft ännu större smärtupplevelse i handen).
Man kan givetvis gå ännu djupare i ämnet, men jag nöjer mig med detta så länge.
Vi har något som kallas, ”sensomotorisk effektivitet”, det är måttet på hur väl nervsystemet och muskelsystemet samarbetar. För att ha en hög effektivitet så krävs det att kroppen befinner sig i optimal position, alltså har en optimal hållning. Inga muskelobalanser får infinna sig(rörelseträning DEL 1), det krävs också ett väl utvecklat nervsystem som kontrollerar och styr varje rörelse på ett så effektivt sätt som möjligt. För om vi säger såhär, har du kroppen i en taskig ställning(dålig info till CNS) när du tränar, sitter, går eller vad du nu gör, så programmerar du in denna taskiga ställning. Då får du knappast en bättre hållning, eller hur?. Du kanske också undrar varför du inte blir bättre, trots att du bedriver din träning med optimal hållning? Det är inte bara den timmen på gymmet som formar dig, utan de andra 23 timmarna på dygnet som gör den största skillnaden.

Detta kan vi formulera lite bättre:
”Den motoriska signalen som CNS skickar ut blir ju inte bättre än den sensoriska signalen som CNS samlat in”.

Med det sagt ska vi träna balans träning med optimal struktuell och funktionell effektivitet(hållning och hållning under rörelse) och utan skor för att uppnå optimal utveckling. Vi måste hela tiden utmana balansen. PROGRESSION for the win!!! Annars står vi och stampar och undrar varför ingenting händer.

Vad är då balansträningens effekter?

1.       Du får en ökad prestation, då du på ett snabbare och effektivare sätt kan producera kraft under funktionella rörelser. Som vi sagt kämpar vi ständigt för att hålla balansen.

2.       Skadeförebyggande, då du på ett effektivt sätt reducerar kraft genom att koppla in rätt muskler, vid rätt led, rätt tid och plan.

3.       Även en reflexmässig förbättring. Du kanske är ute och går i skogen och snubblar på en rot. För att inte ramla med huvudet först kan du på ett effektivt sätt koppla in rätt muskler för att återuppta balansen.

4.       När vi tränar balans blir nervsystemet bättre på att tolka informationen och skicka ut rätt respons.

Detta är ett ämne som jag kommer att komma in på ofta, då det är jätte viktigt eftersom det alltid är med oss. Precis som allt annat måste det tränas för att hjulet ska vara runt, kroppen sitter ju ihop.

PS. Balansträning ska som sagt vara utmanade, MEN bedrivas under kontrollerande former.

Enjoy

Hälsporre

Dags för att prata lite om hälsporre.
Jag är en löpare som framspråkar pose-running eller framfotalöpning som det också kallas. Jag gillar inte heller uppbyggda skor, vilket jag kommer att ta upp i ett annat inlägg.
När jag springer, så springer jag ofta långt och länge, helst i minimala skor. Jag använder mig av Nike free och Vibram five fingers för att ta mig fram. Detta innbär stor belastning på fot, - knä och höft. Man använder sig inte av någon konstgjord dämpning, utan av kroppen egna dämpningssystem. Detta tar tid för kroppen att vänja sig vid och kräver stort tålamod.

Hur som helst, hälsporre va det.
”Hälsporre är den vardagliga benämningen på smärta under hälen orsakad av skada eller irritation av plantarfascians fäste mot hälbenet. Plantar fascit betyder inflammation i plantarfascian(halsporre.com)”.
Varför får man då ont? Ja det är en bra fråga. Jag känner ett gäng som gått till sjukgymnaster för hjälp. Där har dom fått inlägg och tejpning som tips och that´s it(nu säger ju inte att alla sjukgymnaster detta, för det vore ju fördrövligt).  Och visst hjälper det, men mot vad? Jo symptomet.
 
Det är här man ska fråga sig, -hur fick jag den här skadan? Är det genom överbelastning? Kanske otur? Kan det vara korta muskler? För snälla behandla inte bara symptomet och tro att det löser sig. För när smärtan äntligen är borta så sticker vi ut och springer igen, eller vad vi nu gjorde, och tror att allt är bra igen. Sen helt plötsligt så kanske man får en skada på andra foten, eller samma fot igen och vi fattar ingenting.

I mitt fall var det en överbelastning, jag erkänner, jag tränade för mycket och gick för fort fram.

 -” Det finns inga fel, bara feedback på det som har hänt”, sa en klok man en gång.

Och feedback har jag fått. Men va det bara överbelastning? Nej, jag tror inte det. Jag missskötte min kropp. För springer man så mycket som jag gjorde så måste man ta hand om sin kropp.

Jag har rullat en tennisboll under foten för att mjuka upp min plantarfascia, som jag kom ihåg va så stram att man kunde spela fiol på den. Nu är det inte bara min plantarfascia som va stram och ända orsaken till min skada. För tittar man på vad som händer om achilles senan drar upp hälbenet, ser man att plantarfascian dras ut. Detta ökar belastningen på plantarfascians infästningspunkter och dessa blir således irriterade. Man bör då kolla på vilka muskler som påverkar achilles senan och gör  att den dras uppåt och blir kort. Vi har här m.soleus och m.gastrocnemius(vad muskulaturen), som påverkar om dom blir förkortade. Nästa muskel som jag tror också hade en finger med i spelet är hamstrings. Också den va stram. Så här långt tror jag inte folk tänker. Hur kan baksida lår påverka foten? Detta är en teori som jag delar med flera andra.
Det va på fitnessfestivalen detta året som en föreläsare vid namn Linus Johansson(googla han J), fick upp mina ögon för detta. Han tillsammans med många andra förklarade hur kroppens muskler sitter ihop och påverkar varandra på olika sätt. Han berättade om en sak som satte sig fast i mitt huvud. Ska försöka beskriva detta med ord.
Han förklarade hur kroppen sitter ihop. Då man skärt i ett lik och upptäckt följande.
Man hade börjat med att lossna på bindväven från tårna och följde den vidare till hälen. Därefter gick den längs hela baksidan upp till nacken, över huvudet och fram till ögonbrynen(han visade fler). Alltså hela den vägen satt ihop. Tänk dig nu in i ämnet hälsporre igen. Kan det vara så att någon muskel längre upp va stram och på så sätt va delaktig i min skada? Har inte en aning om det finns några som helst bevis eller studier gjorda på detta. Detta är bara en liten teori som jag har, och när man tänker på den så låter den inte helt otrolig, eller?

Orsaken va då förmodligen något av följande, eller en kombination:

1.       Tog inte hand om min plantarfascia.

2.       Gick för fort fram, överbelastning.

3.       Otillräcklig stretching av achilles senan, soleus, gastrocnemius, hamstrings och kanske ännu  längre upp?

Vad har jag då försökt att säga med detta?
Jo, försök att hitta orsaken till din skada eller vad det nu är. Behandla inte bara symptomet, utan även orsaken, om du nu hittar den.
Ta hand om din kropp och lyssna på den. Klassiskt jag vet, men det kan inte sägas för mycket.
Kanske har även din förståelse kring hur kroppen sitter ihop ökat. Min fråga till dig är då: ska man isolera muskler vid träning?

Kände när jag skrev detta inlägget att det va väldigt svårt att bara förklara med ord. Så återigen, skriv en kommentar om något va oklart.

Enjoy

Dagens pass

Idag bestod träningen av ett pass i vxö-simhalls bassäng. Det va minst sagt ett tag sen som jag crawlade sist, så det va med en vetskap om att dagens pass kommer att bli jobbigt när jag kliv in genom dörrarna på medley.
Man kan säga att det va ett tag sen som jag tränade konditionsträning överhuvudtaget. Varit förskyld ett tag, men även dragit på mig hälsporre(mer om detta i ett annat inlägg). Eller jag har inte fått någon diagnos ställd, men alla symptom peckar på det. Nu va det för ca 2 månader sen och det är betydligt bättre nu. Men det är ju så drygt att vara skadad, speciellt när man älskar löpning, som jag i detta fallet inte kunnat bedriva. Man får ändå se det positivt, jag har nu kunnat att träna på mina mindre bra sidor. Det har med andra ord blivit en hel del cykling och gymträning.

Tillbaka till dagens pass. Det va idag ett teknikpass med avslutandes med 100 meters intervaller x 7. Sen va jag rätt färdig vill jag lova. Flåsade som en strandad abborre.
Jag testade idag min nya pulsklocka, Garmin 910xt, jodå du hörde rätt. Det är en riktig värsting till pulsklocka. Den har en inbyggd GPS vilket gör att jag kan använda den när jag springer och kan då se sträckan, tempot, hastighet, höjdskillnad m.m. Har den även när jag cyklar och kan då se som vid löpning + kadens(tramptag/min) m.m. Sist men inte minst även när jag simmar, då jag kan ställa in den för simning i öppet vatten eller i bassäng. Även bassängens längd, som i vxö är 25 meter. Jag kunde mellan intervaller se min snitt tid och bästa tid, även tävla mot mig själv. Jädra bra motivation. Klockan har betydligt mer funktioner som jag inte kollat så noga på än.

Svävade iväg nu igen, tillbaka till passet. Började passet med teknik som sagt. Det bestod i att jag tog på mig mina fenor, brillor och greppade flytbrädan och dök i vattnet. Det va rätt så lugnt med folk och tyvärr så hade jag glömt och kolla ifall simskolan hade pass idag. Mycket riktigt hade dom det, men jag tog mig ändå fram på ett rätt smidigt sätt. Jag crusade fram mellan några pensionärer och några medelålders tjejer och killar.

Tanken med flytbrädan och mina fenor är att förbättra mitt kick arbete, dvs att få mer kraft och fart från mina bensparkar. Det går inte jätte fort och det är faktiskt rätt tråkigt, men dock ett nödvändigt ont. Efter 20 längder åkte även mina paddlar på och flytbrädan åt sidan. Jag ville nu testa mina sparkar då jag även använder mig av mina armar för att ta mig fram. Det gick bra, fast jag tappade koncentrationen några gånger vilket gjorde att tekniken inte blev som jag önskade. Grejen med att använda paddlarna är att dom hjälper dig att få in rätt nedsättning i vattnet, för när du har paddlarna på så märker du om du gör fel. Du får även mer motstånd vilket gör att du får ta i mer. På så sätt får du mer kraft av varje simtag och du kommer då fram på ett snabbare sätt. Väldigt logiskt:) Här blev det 10 längder.

Sen körde jag som sagt intervall och där blev det 28 längder. Totalt idag kom jag upp i 58 längder= 1400m, vilket va lagom som första pass.

Efter nyåret så är det dags att börja följa mitt nya träningsupplägg där vi har olika perioder med olika önskade adaptioner. Allt för att komma i så bra form som möjligt till sommaren, då jag har tänkt att genomföra en halv- ironman. Ska även delta i en tävling som kallas kustjägaren tillsammans med en väldigt god vän. länkar kustjägaren: http://www.kustjagaren.se/

Kanske kommer ut ett inlägg om balans under dagen!

Enjoy

Stabilitet

Okej, dags för den omtalade bålen, core:n eller kärnan. Vad du nu än vill kalla den så är den bland det viktigaste som du bör träna. Man brukar säga att all rörelse startar i bålen. Med det uttrycket menar man att det är här som alla extremiteter(armar och ben) länkar samman, det är kroppens mittpunkt.

Själva core muskulaturen består av 29 st muskler, som i sin tur delas in i 3 system.
Ett system som fäster på ryggraden och stabiliserar den. Det är beläget längst in och kallas den ”lokalt stabiliserande muskulaturen”.  Bidrar bland annat till en god hållning.
Utanför det har vi det ”globalt stabiliserande systemet”. Dessa muskler går från ryggraden och bäckenet. Det överför kraft från den övre extremiteten till den nedre, samt förser kroppen med stabilitet och excentrisk kontroll under funktionella rörelser.
Det sista systemet är beläget längs ut och kallas det mobiliserande systemet. Det fäster mellan bäcken, ryggrad och extremiteterna. Dom skapar rörelser under funktionella rörelser.

Ett vanligt problem här är att många bygger upp de globala och mobiliserande systemen. Jag förstår dom, för det är inte många som har koll på varken att det finns tre system och att man ska träna inifrån och ut. Inte heller hur man tränar de olika systemen.

Många går idag runt och har ont i ryggen och förstår inte redigt varför, eller så säger dom att dom måste träna. Men hur ska dom träna. Många lägger sig och kör sit-ups eller liknande vilket påverkar mer det globala systemet. Det man måste lära sig är att aktivera det lokala systemet och träna upp en bra grund i det innan man kan gå vidare. Detta för att skydda ryggraden och diskarna, som annars utsätts för höga belastningar. Det är också  lätt att de andra systemen tar över stabiliseringen, vilket inte har så goda effekter på ryggen.

För att nämna en muskel som tillhör det mobiliserande systemet så har vi latissimus dorsi, stora breda ryggmuskeln. Denna vill ju alla eller många i alla fall, få så stor som möjligt för att få fram sina ”vingar” och få den där v-formen. Kan bara säga, glöm inte att träna det lokala systemet också.

En annan viktigt sak att tänka på är att dessa 3 systemen är independent. Alltså beroende av varandra för optimal funktion. Man ska alltså inte isolera rörelser  vid träning av bål, eller enligt mig undvika isolering av alla övningar om det går. Kroppen sitter ihop och är skapad för att jobba ihop.
Skulle man isolera bidrar det till en hämmad sammarbetsförmåga, vilket leder till hämmad utveckling.

Vill även  här få in hur viktigt det är med muskelbalansen, som du fick lära dig under rörlighetsträning DEL 1.

Det finns så klart olika tekniker som du kan använda dig av för att öka aktiveringen av det stabiliserande systemet, tex att göra sig så lång som möjligt. Eller att suga in naveln mot ryggraden.

Vad ger då en god bålmuskulatur?
Optimal avlasting= Motverkar skador. Då den stabiliserar ryggraden.
Optimal prestation= Acceleration, inbromsning och stabilitet under rörelser.
Optimal motorisk inlärning= Kan vi utföra alla rörelser med en god bibehållen hållning(god struktuell och funktionell effektivitet) så lärs varje rörelse vi gör in på ett optimal sätt. Om du inte har en god hållning när du sitter, tränar eller rör dig på annat sätt, så programeras det programmet in som kroppen befinner sig i just nu. Varken sig det är ett bra eller dåligt program(vi kommer in på detta i ett annat inlägg).
Sist men inte minst. För att kunna utvinna maximalt med kraft vid ett givet tillfälle, så fodras det höga nivåer av stabilitet.

Frågor eller önskad fördjupning, hojta gärna.

Enjoy

Inspiration

Tja. fredag och kände att jag behövde lite inspiration idag och kom tänka på den här filmen:

http://www.youtube.com/watch?v=SKGF-ErsJiI

Jag gillar en livsstil mer åt det naturliga hållet, tänker då på mat och träning. Den träningen som bedrivs i filmen, MovNat, den träningen borde alla bedriva. Mer naturligt sätt finns det inte!

Nu ska jag bli coachad av min egna coach Amanda. Möjligt att det kommer ut ett inlägg om stabilitetsträning under dagen.

Enjoy

Rörlighetsträning DEL 1

Tänkte idag skriva om rörlighet och varför rörlighetsträning bör bedrivas m.m.

Vad är rörlighet? ”Förmågan att kunna nyttja hela rörelseomfånget(ROM) kring en led. ROM är beroende av samtlig mjukvävnads sträckbarhet som omger leden”. Lite fint uttryckt.

Varför ska jag bedriva rörelseträning? Jag vet att många tycker att detta är väldigt tråkigt och ser det som tidsslösande, det tyckte jag också förr. Grejen är den att flexibilitetsträning eller rörlighetsträning är fundamentalt för optimal funktion och prestation. Har du en rörelseinskränkning kommer du att få en sämre prestation och låter du det gå en längre tid så kommer det att leda till skador. Även vissa önskade rörelser kräver en god rörlighet för att överhuvudtaget klara av, tex en ljup knäböj.

Som allt annat så bör flexibilitetsträningen vara mångfacetterad, detta för att uppnå fullgod mjukvävnadssträckbarhet(muskler, ligament, senor). Jag menar att du inte bara ska bedriva statisk stretching, utan även  SMR(Self-myofasciel-release, foam-rolls, tennisbollar m.m),  Aktiv-isolerad stretch och dynamisk stretch. Sen finns det olika tekniker, tex KAT-metoden vid statisk stretch. Det går till så att du kontraherar den muskeln som du vill stretcha för att sedan slappna av i den för att komma lite längre. Det som händer är att du skapar en autogen inhibering. Alltså du aktiverar senspolarna så att dom skickar inhiberande(gör muskeln inaktiv) signaler till sig själva. En väldigt effektiv metod.
Kan skriva om dom andra metoderna också om så önskar, lämna i så fall en kommentar.

Hur kan då en begränsad rörlighet försämra min prestation. Det är här det kan bli lite svårt att förklara för er som inte är så pålästa i ämnet, men jag ska ge det ett försök.
Om man kollar på bilden så ser du dom aktiva delarna inne i muskeln. Aktin och myosin, där myosin huvudena klättrar på aktinet.
Vi ser även på bilden en muskel kontraktion och en muskelavslappning. Blir en muskel kort/överaktiv, så får den ett mindre rörelseomfång och närmar sig det den nedre delen på bilden visar. Här får den svårt att utvinna mer kraft och  är i detta läget, ”maxad”.

För att beskriva en gångjärnsled(tex. knäleden) på ett enkelt sätt kan vi jämföra med en svängdörr.  Ta tex. biceps och triceps. Du får en kort och överaktiv biceps, den liknar då mer den nedre delen av bilden, medan triceps liknar mer den övre delen av bilden. Biceps tappar kraft för den är redan maximalt kontraherad(eller nästan), medan triceps jobbar som katten för att ”hålla ihop” muskel(eller hur jag ska uttrycka mig), och får det väldigt tufft att utveckla någon kraft eftersom biceps är så stram.

Kollar man på en kulled(tex. axelleden) är det inte lika enkelt. Här kan vi ta ut rörelse i flera plan och det är flera muskler som utför samma och olika rörelser. Blir en av dessa muskler kort, påverkar det resterande muskler, inte bara kring den leden utan kanske även i andra leder också.

 

Vi har ett dilemma till. Om en muskel blir överaktiv, säg höftböjaren. Höftböjaren(m. iliopsoas) utför bland annat flexion(böjning) i höftleden. Kollar man på dens funktionella antagonist, i detta fallet sätesmuskulaturen(mer specifikt m. gluteus maximus) så inhiberas den pga att iliopsoas är så pass överkativ/kort. Detta kallas reciprok inhibering. Det medför att gluteus maximus blir inaktiv och andra muskler som är synergister(hjälpmuskler) måste ta över m.gluteus maximus uppgift. Vi har då skapat en sk. Synergistdominans som gör att krafter kommer från fel vinklar vilket kan leda till led-dysfunktioner, som kan förändra tyngdpunkten. Vilket vidare påverkar bla balansen och den neuromuskulära effektivitet(kroppen förmåga att koppla in rätt muskler, vid rätt tid, med rätt kraft och i rätt plan. Kommer in på detta i annat inlägg).

Tanken med detta inlägg va att ge er en liten grund i rörlighetsträning för att längre fram ger er mer praktiska tips. Även så att ni hänger med bättre i de kommande inläggen.

Hoppas att det va av intresse och skriv gärna frågor och vad ni tycker.

Enjoy

Om mig...

Hej!
Jag heter Gustav och är 27 år gammal.
Min tanke med denna bloggen är att berätta och sprida min syn på träning, hur jag tränar, lite tips och motivation. Inspirationen kommer på köpet:)

Kort om mig själv då. Bor i Växjö och uppvuxen i ett samhälle som heter Rottne, ligger 2 mil utanför Växjö.
Läste till elektriker på gymnasiet vilket jag jobbade som i 4-5 år. Fick byta karriär pga en ryggskada, eller rättare sagt ett diskbråck, mer om det senare. Jag va sjukskriven för det i lite mer än 1 år.
Började sedan att studera på Grimslövs folkhögskolan till Hälsoutvecklare- och Massageterapuet. Det var ett väldigt utvecklande år där jag lärde känna många härliga människor.
Med det i ryggen sökte jag in på en annan folkhögskola, nämligen Katrinebergs. Utbildningen va till Personlig Tränare. Fick höra att det va ett 100-tal som sökte, därav läkare och sjukgymnaster och att endast 12!!! kom in. På något konstigt sätt kom jag in och blev färdig med den utbildningen för ca en vecka sen. Ohh shit vilket bra utbildning det va. Jag tyckte att jag hade fått med mig mycket från Grimslöv folkhögskola, men detta va helt otroligt, man blir aldrig fullärd. Det va bokstavligen ett halvårs slit, och för att citera våran lärare, "ett marathon i ett hundra meters tempo", men det va det lätt värt:)

Min träningsbakgrund då. Gillar i princip all form av träning. I mina yngre dagar spelade jag fotboll och innebandy, sprang även en hel del. Det va när jag kom upp i åldrana 17-18 år som intresset för styrketräning ökade,( va nog trött på min späda löparkropp) här körde jag hårt tills jag va 23år skulle jag tro. Höll på med fotboll och innebandy samtidigt och även löpning.
Det va när jag va runt 23 år som min systers man fick upp mina ögon för triathlon. du vet simning, cykling och löpning. Började lite "lätt" med det och när jag va 24 år så fick jag ett diskbråck. Nu lät det som att det va triathlons träningens fel att jag fick diskbråck. Skulle snarare säga att det va min styrketräningstid, där jag tränade helt fel. Vilket jag insett efter ett par år av kunskapsinsamling. Kanske inte 100% fel träning, men kombinationen av hård träning och felaktiga rörelsemönster över tid va med största sannolikhet de största bovarna.

Har även ett stort intresse för kost, då det är minst lika viktigt som träningen. Dom går ju hand i hand.

Snart dags för ett nytt år med nya möjligheter. Jag tänker att sätta mina nya träningsmål och planera det kommande året nu i dagarna. Gör du det också!!
Följ mig framöver för att kanske få en ny syn på träning eller bara intressant och underhållande läsning.

Enjoy