Kort om vitaminer och mineraler...

Vitaminer och mineraler förekommer i små mängder i mat. Deras funktion är inte att tillföra kroppen energi, utan att göra de kemiska reaktionerna som sker i kroppen, möjliga! Det är de som håller oss friska. Om vi inte får i oss tillräckliga mängder vitaminer och mineraler kan vi bli sjuka. Du kan gemföra vitaminer och mineraler med den cement som håller ihop byggstenarna på ett hus. Det hjälper inte med cement om du inte har några byggstenar.
Tro inte att du hittar livselixiret i en kapsel eller flaska, för idag är det alltför många som har en för stor tilltro till kemiskt tillverkade kosttillskott. Tänk återigen naturligt.

Man skiljer på två olika typer av vitaminer, vattenlösliga och fettlösliga.
De fettlösliga vitaminerna är A, D, E och K.
Halten är speciellt hög i fett från djur som fått äta sin naturliga föda. Vegetabiliskt fett innehåller betakaroten som är råvara för djurens produktion av vitamin A. Vitamin A och E är viktiga antioxidanter.
De vattenlösliga vitaminerna är åtta olika B vitaminer, samt vitamin C.
I kroppen bidrar alla de vattenlösliga vitaminerna vid kemiska omvandlingar, som är grundläggande och som behövs i nästan alla kroppens celler, tex för att få fram energi eller att tillverka DNA. C-vitamin är dessutom en antioxidant.
I princip kan de vattenlösliga vitaminerna inte lagras i vår kropp. Om man försöker att bygga en reserv med hjälp av tex vitamintabletter, blir resultet att det försvinner ut via urinen.
Bristsymtomen kommer därför snabbt, om kroppen skulle tvingas till en näringsfattig diet.
Vitamin B12 utgör dock ett undantag, av det finns nämligen ett förråd i levern som har en lagringstid på uppemot fyra år eller mera.

Något som är tankvärt är den upptäckt Dr. Weston Price gjorde, under sina världsomfattande forskningsresor under 1930-talet. Upptäckten bestod i hur rik vår ursprungliga diet var på vitaminer och mineraler. Födan innehöll ursprungligen alla ämnen som är viktiga för kroppens uppbyggnad, underhåll och funktion i form av animaliskt protein, animaliskt fett, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Idag kommer nästan hälften av vår energi från sockerkedjor(kolhydrater), som bara innehåller energi. Och även de som försöker att undvika de tomma kalorierna äter ofta mat som är fattig på viktiga näringsämnen, i jämförelse med stenåldersmaten.
En amerikansk undersökning har visat att ungdomar, i synnerhet flickor, lider av brist på de flesta näringämnen.

Enjoy

Lite praktiska tips, som kan leda till viktminskning...

Här får ni ta del av lite praktiska tips kring mat, som kan som KAN leda till viktminskning.
Detta är självklart för många av er.

      ·          Mindre tallrik, = inte lika mycket mat.

·         Ta maten vid spisen, sätt inte fram det på bordet för då är det lättare att man tar mer.

·         Tugga maten fler gånger.

·         Ät inte vid tv:n.

·         Ät under längre tid, så att du hinner känna mättnad.

·         Ta ett stort glas vatten innan måltid(bukfyllnad).

·         Ät mycket grönsaker, ger bukfyllnad vilket leder till mättnadskänsla, trots att du inte fått i dig så mycket energi.

·         Planera dina måltider.

·         Undvik småätandet.

·         Ge tid till mellanmål och se till att du har planerat detta med något nyttigare val av livsmedel, än en sockerbulle. Lågt blodsocker ger låg kontroll, då är det lätt att det slinker ner något mindre nyttigt.

·         Kolla över ditt matintag och bli medveten om vad du äter och dricker(kostrådgivning).

·         Rensa skafferiet från onyttigheter.

·         Klart att du får ha EN dag då du syndarJ

·         Undvik inaktivitet.

·         Kryddor ökar din energiförbrukning, tex. vitlök, chili, ingefära, pepparot och senapspulver.

·         Ät proteinrikt, det ökar mättnadskänslan.

Enjoy

Min egna kostcirkel

På livsmedelsverkets hemsida kan man läsa om deras rekommendationer om du är intresserad.

Jag som tränar väldigt mycket, mest uthållighet, äter efter min egna kostcirkel. Där jag hela tiden har i åtanken att äta så naturligt som möjligt. Nej, inte hela tiden, men så ofta jag är motiverad till att göra det. Man är ju bara människa.

Ibland går faktiskt min procentsats angående kolhydrater ännu lägre. Detta för att maximera min fettförbränning. För kroppen bränner det som du stoppar i dig. Som jag sa tidigare så tränar jag mest uthållighet och då vill man spara på sitt glykogen lager(lagrade kolhydrater) så länge som det bara går. Energi ska då istället tas ifrån fettet.

Maten är ju trots allt minst lika viktigt för att uppnå resultat som själva träningen. Får du inte dom resultaten du behöver? Kolla då på vad/när du äter, hur du tränar och din vila dvs återhämtningen. Dessa tre är grundpelarna för framgång.

Så här ser min cirkel ut:

·         35 % kolhydrater, där jag ser till att det kommer från näringsrika källor och har ett så lågt GI som möjligt.

·         35 % fett. Där jag eftersträvar en god balans mellan de olika fetterna.

·         30 % protein. Högre ser jag faktiskt en ingen mening med. Det ger mig tillräckligt med byggtenar, där jag självklart försöker att äta varierat så att jag får i mig alla de olika aminosyrorna. På så sätt hjälper jag min kropp att bygga ett så stabilt hus som möjligt J

·         Självklart råvaror rikt på vitaminer och mineraler.

·         Så Naturligt som det bara går, Äkta vara, Ekologiskt och Närproducerat.

Har du intresse kring mat så rekommenderar jag att läsa boken "Naturlig mat", det är den på bilden.

Enjoy



Superseta för att få ut mer av din träning

Tja.

Ska idag prata lite kort om Superset.
Detta är ett effektivt verktyg att använda sig av i tex. motståndsträningen.

Det går till så här:
Säg att du kör ett bröst pass. Du ligger och kör 12 reps i bänkpress, direkt efter du är färdig med dina 12 reps så kör du 12 stycken armhävningar. Du har då supersetat bänkpress med armhävningar.
Ett superset är alltså i detta fallet 12 reps i bänkpress direkt följt av 12 reps i armhävningar. Dett kan man sedan kör hur många gånger man vil beroende på vad du har för mål och vilken muskelgrupp som du tränar.

Om du vill kan du kör triset, då är det tre övningar av samma muskelgrup efter varandra. Sen finns det Giantset och då är det mer än tre övningar av samma muskelgrupp.

Vilka och hur många övningar du vill köra är upp till dig. Det är bara fantasin och din inställning som sätter stop.

Om du kom ihåg det träningsprogrammet du fick gällande magträning, så ser du att där kör vi 4 övningar efter varandra, alltås ett Giantset.
Just vid magträning så vill vi göra många reps eftersom magen består av väldigt många uthålliga muskelfibrer, TYP-1.

Det kan liknas med cirkelträning, fast här kör du samma muskelgrupp hela tiden.

Jag rekommenderar att lägga in detta i erat träningsprogram då och då. just för variation som ni vet leder till maximal utveckling och undvikandet av skador. för vi bör ju inte träna likadant hela tiden.
Det kan upplevas jobbigt, men det ska träning vara ibland:)

Det är också effektivt att superseta en övning där man tar ut sig maximalt och direkt efter går man på en stabilitets övning för samma muskelgrupp. Då tvingar du kroppen att koppla in en massa synergister, som du inte trodde att du hade och träningsverken är ett faktum;)

Som sagt det är bara fantasin som sätter stop.

Enjoy

Det "farliga" kolesterolet

Kolesterol

Då var det dags för att försöka reda ut det omtalade kolestorlet. Där en högre dos av det ”onda” kolesterolet inte är bra att ha för mycket av i blodet.
Kolesterol räknas till de fettartade ämnerna, lipiderna, eftersom det är olösligt i vatten, men löstligt i fett.
Alla celler behöver kolesterol. Det tillverkas huvudsakligen i levern som levererar kolesterolet till alla kroppens celler via blodet som också tillför kolesterol från maten. Hela 90 % av kroppens kolesterol ingår som ett viktigt byggnadsmaterial i cellernas membraner.
Kolesterolet behövs dessutom vid tillverkning av steroidhormoner i binjurarna, kvinnligt könshormon i äggstockar och fettväv, manligt testosteron i testiklarna samt tillverkning av det ämne som av solljus omvandlas till vitamin D. Också viktigt för matsmältningen.
Ungefär en fjärdedel av leverns kolesterol tillförs från maten. Resten tillverkar levern själv med socker som råvara. Den produktionen stängs av om maten tillför tillräckligt mycket kolesterol och därför stiger inte blodkolesterolet när vi äter kolesterolrik mat. Insulin stimulerar inte bara fettcellernas sug efter fett, det stimulerar också leverns produktion av kolesterol. Hormonet glukagon har motsatt effekt. Det hämmar leverns kolesterol produktion, så att cellerna måste ta upp det kolesterol som kommer från maten. Mat utan snabba kolhydrater ger därför normala kolesterolvärden. Tyckte du att jag va ljup nu? Inte?, Bra! För då sjunker vi ytterligare lite ljupare.

Efter en kolhydrarik måltid stiger blodets sockerhalt och insulinet ser till att det tas upp av cellerna och att det fyller glykogenlagren i levern och muskler. Men levern är ingen plats för långtidslagring av socker. Den gör om sockret till fett som levereras till blodet mellan måltiderna. Fettet paketeras tillsammans med kolesterol och protein i så kallade VLDL-paket, som får en etikett i form av ett speciellt protein som kallas apoprotein. Apoproteinet levereras av HDL som tillverkas i levern i en särsklid process. Där förbrukas HDL, medan VLDL krymper till en LDL-partikel som har en uppsättning av fosfolipider, kolesterol och kolesterolestrar.
Tack vare sitt speciella apoprotein kan LDL-partikeln fästa vid någon av alla de LDL-receptorer som i stor mängd omger varje cell i kroppen. LDL slukas av cellen och demoteras till sina beståndsdelar. Cellen får då fosfolipider och kolesterol till sina membraner eller kolesterol för tillverkning av steroridhormoner eller gallsyror.
Eftersom HDL förbrukas vid  bildningen av LDL är halten av HDL låg i blodet när halten LDL är hög.

Kollar vi istället på en kolhydratfattig kost, så ger den normalt låg koncentration av triglycerider och av det ”onda” LDL- kolesterolet mellan måltiderna. Då är alltså HDL-koncentrationen normalt hög, tillräckligt hög för att HDL skall kunna utföra en av sina viktiga uppgifter, nämligen att cirkulera i blod och vävnadsvätska för att plocka upp kolesterol för att återföra det till levern. Det är därför HDL har fått benämningen ”det goda kolesterolet”. Det utför ju allstå en livsnödvändig uppgift.
Vid insulinresistens blir sockerkoncentrationen i blodet onormalt hög mellan måltiderna. Det bildas då ett överskott av LDL som fettväven kan absorbera med hjälp av det höga blodinsulinet.
Högt blodsocker och högt blodinsulin ger allstå högt blodkolesterol, högt triglyceridvärde, lågt HDL och inlagring av fett i fettväven.

Hoppas att du hängde med hyfsat.

Enjoy